Nejmen hej hej, här är jag igen. Har varit ett tag sen och har nog egentligen ingen bra anledning som hållit mig borta. Kanske mest brist på inspiration och läsintresse. Känns som de som läser är familjen som jag antagligen borde ha mer kontakt med än över en blogg. Men man vet ju aldrig, jag kanske har en oväntad beundrarskara där ute. Känns dock inte alls troligt, men hoppet är väl det sista som dör ??

Snart kommer mina vänner till mig och vi ska köra en utekväll tillsammans. Kommer bli väldigt trevlig. Jag tycker om mina vänner :)

puss och kram, ses på stan

Jag har en sak som jag funderat över i många år och skulle bli överlycklig om någon kunde berätta hur det egentligen är. För det här är en sak som jag verkligen inte förstår. Det är i min värld helt obegripligt.

Två människor träffas. Den ena tycker att han hittat sin soulmate, att detta skulle kunna bli något toppenbra. Medans den andra kanske tycker att det nästan är ett bottenskrap som knappt duger i krig. Hur kan det vara så olika? Jag fattar faktiskt allvarligt inte det här. För är man riktigt kära ska man inte dela en känsla då? Ska man inte känna samma då? Ska inte känslan vara lika bubblande hos båda personerna?
Varför känns det så olika? Vad kan det tjäna för syfte?

Nu har jag skrivit två tentor på 2 veckor, vilken pers. Men första tentan skrev jag VG på !!!!
Den andra gjorde jag igår och när jag skulle gå till tentan klockan åtta på morgonen så jagade 4 sopmaskiner mig. I Nora har vi 1 sopmaskin som ska ta reda på allt grus, i tybble hade dom tydligen 4 och alla dessa skulle vara på samma ställe som mig. Dom fattade säkert inte varför en människa var vaken innan åtta en lördagsmorgon, haha.

Idag har jag tagit det väldigt lugnt. Skulle ha en låååång sovmorgon. Vaknade klockan 9.10. Tror att jag börjar bli gammal :) Resten av dagen har jag renoverat min lägenhet eftersom jag tentatpluggat i ca 2 veckor och alltså inte orkat göra alltför stora ansträngningar. Sedan är det snart påsk och det ska bli såå skönt att få vara ledig!

Ses på stan.